Referat oktobermötet, Det nya Stockholm

Mångfald är viktigt för stans utveckling.

Mångfald är viktig för stans utveckling. Våga anställa utrikesfödda arkitekter

Stockholm är en vacker stad. Med arkitekter med utländsk bakgrund kan den bli ännu vackrare. Mångfald är därför viktig för stans utveckling, vilket också var temat vid föreningens möte i oktober.

Stockholm och Stockholms län växer för varje år som går och befolkningsstrukturen förändras. Förra året bodde 2 163 042 personer i staden och länet och representerade 183 länder. Betänk då att det i världen finns 193 länder! Magdalena Bosson, länsöverdirektör, berättade att ökningen på vård och omsorg kommer att öka drastiskt. Idag har Stockholm 2,3 vårdplatser per 1 000 invånare, vilket är litet sett ur ett internationellt perspektiv.

– Om drygt fem år kommer efterfrågan på personer med gymnasiekompetens och eftergymnasial utbildning att öka kraftigt och vi behöver fler förskolelärare, fritidspedagoger, yrkeslärare, högskoleingenjörer och byggare bara för att nämna några exempel på kommande bristyrken, sa Magdalena Bosson.

Den kraftiga inflyttningen till Stockholms stad och län medför att nytt tänkande behövs i de planerade stadsbyggnadsprojekten. Inte minst kommer arkitektens roll att påverka starkt.

– Vi behöver fler arkitekter med annan bakgrund och utbildning än svenska arkitekter för att skapa kreativa miljöer. Stockholm genomgår en förändring med många byggprojekt. Detta kräver mångfald och arkitekter som formmässigt tänker i nya banor, sa Jesus Azpeitia Seron, proprefekt vid KTH Arkitekturskolan.

Tengboms är ett exempel på hur man inom kontoret tar tillvara mångfaldens positiva effekter genom att, vid sidan av arkitekter med svensk utbildning, anställa arkitekter med utländsk bakgrund. Redan på 1950-talet började Tengboms anställa utlandsfödda arkitekter och av dagens drygt 500 medarbetare är 16 procent utlandsfödda och inte mindre än 17 olika modersmål talas på Tengboms olika kontor.

– Mångfald bland våra medarbetare skapar kreativa miljöer och driver utvecklingen framåt. Mångfald är viktig både vad gäller kön, ålder och bakgrund, sa Tengboms kontorschef Mark Humphreys, arkitekt och själv uppvuxen i Storbritannien.

Utbildningen för en arkitekt utomlands och i Sverige är olika. Utländska arkitekter har kunskaper i el, konstruktion och VVS och även utbildning i ekonomi, lagstiftning och projektledning.

– Med en sådan bredd i utbildningen har utrikesfödda arkitekter stor potential att påverka Stockholms utveckling på ett positivt sätt. Ökad mångfald inom branschen leder till mångfald i stadens utformning och skapar variation och rikare upplevelser, sa han.

Mark Humphreys uppmanade åhörarna att granska mångfalden på sina egna kontor och våga ge fler utrikesfödda chansen. Det utvecklar företaget och det svenska samhället, menade han.

Kvällens siste talare, Jasenko Selimovic´, trollband publiken med sin egen berättelse hur han som universitetsutbildad flykting från Bosnien kom till Sverige för 22 år sedan i stark förvissning om att han snart skulle få jobb och lika snabbt lära sig svenska. Han fick jobb nästan omedelbart men myndigheterna klarade inte av att ge honom nödvändiga papper, med resultat att jobbet gick honom ur händerna. Han berättade hur han lärde sig svenska i stort sett på egen hand men tvingades delta i SFI:s kurser trots att han kunde prata svenska.

Med kreativitet och kämpaglöd tog han sig fram i det svenska samhället och blev först konstnärlig ledare och regissör. Sedan sadlade han om till politiker och var fram till valet statssekreterare inom Folkpartiet.

Han berättade hur det kändes när han samma dag som han fick uppehållstillstånd samtidigt fick ett brev där har erbjöds ekonomiskt bidrag för att återvända till Bosnien. Detta ger helt fel signaler, menade han

– Jag ville inte tillbaka till Bosnien, hade inte ens tänkt tanken. De flesta invandrare vill vara kvar, sa han.

– Problemet är att Sverige ännu inte lärt sig att vara ett invandrarland. Sverige är inget rasistiskt land utan ett land som visar invandrare och flyktingar stor välvilja, sa Jasenko Selimovic´.

Text och foto Margareta Redlund Laninge