Referat Föreningsmöte 12 oktober

15 november, 2016

Höga hus kräver omsorg och god arkitektur och de skapar alltid debatt!

Höga hus kräver omsorg och god arkitektur

Höga hus skapar alltid debatt. Många anser att de utgör viktiga markeringar i stadsbilden. Andra förfasar sig och anser att de förfular. Hur man än ser på saken kommer många höga hus att byggas framöver. Kanske de rent av löser bostadskrisen.

Det pågår en kapplöpning när det gäller att uppföra höga hus. Det viktiga är inte att bygga högst, bäst och snabbast. Det viktiga är utformningen. Alla höga byggnader kräver en genomarbetad arkitektur, omsorg om platsen, de måste vara vackra och slanka och det krävs grönområden runt om.

– Tänk inte kortsiktigt och marknadsmässigt när höga hus ska byggas. Låt inte marknadsekonomin styra. Utforma byggnaden och platsen omsorgsfullt och låt de boende ta plats i det offentliga rummet. Vi har bostadsbrist, men vi har också stadsbrist. Vi måste därför bygga stad!

Det sa Monica von Schmalensee, arkitekt och vd för White arkitekter, när höga hus i Stockholm diskuterades på oktober månads föreningsmöte. White har ritat ett antal höga hus, bland annat kontorsbyggnaden Kista Science Tower, som satt Kista på kartan. Kontoret har även gjort ett förslag på detaljplan för Skanstull, där man testat hur högt man kan bygga i ett befintligt område. Hänsyn har bland annat tagits till vind, sol, skugga och miljöfrågor.

Till skillnad från städer som New York har Stockholm få höga byggnader och oftast placerade vid infarterna eller som flaggskepp i någon förort. I Stockholms innerstad finns bland annat Wenner-Gren Center, de fem Hötorgsskraporna, Skatteskrapan och Folksamhuset, som alla ligger på rad utefter Brunkebergsåsen. Men en ändring är på gång, om än långsamt. Vi kommer att få se många fler höghus i Stockholm framöver.

I framkanten ligger JM som beslöt för några år sedan att satsa på höga bostadshus och är nu inne i en fas där bostadshusen har en höjd på tio våningsplan eller mer och nära till kommunikationer och service.

–Liljeholmskajens bostäder är attraktiva trots höga priser. Det första huset vi byggde i området är 24 våningar högt och tillsammans med fler planerade byggnader kommer vi att förändra Stockholms skyline, sa regionchef Mikael Åslund, JM.

JM har också byggt ett 40 våningar högt bostadshus i Kista sammanbundet med ett bostadshus i 20 plan med gemensam lobby och entré. Företaget är också på gång att bygga sju höga bostadshus i Marieviks Udde.

Går det att bygga höga bostadshus med ekonomi? Ja, men det är dyrt och kräver rätt marknadsförutsättningar och vettiga markpriser. Mikael Åslund bedömde att merkostnaderna ligger på mellan 15 och 50 procent.

Henrik Nerlund, sekreterare i Stockholms skönhetsråd, berättade hur andra städer ser på höga hus. Manhattan i New York känner vi till som skyskrapornas stadsdel. Orsaken till att det byggts så många höghus där är att 1811 delades stadsdelen in i ett rutnät av 2028 exakt lika stora kvarter. Ville man då bygga ut kvarteret med fler bostäder och kontor gick det inte. När därför en ny typ av säkrare personhissar utvecklades öppnades nya möjligheter att bygga på höjden.

Paris är Europas tätaste stad med en stadskärna av jämnhöga hus. När ett avsteg gjordes 1973, som tillät ett 210 meter högt kontorshus i Montparnasse, blev det så mycket kritik och omfattande diskussioner att staden idag inte tillåter höga hus i de centrala delarna utan de måste byggas utanför stadskärnan.

London har ett eget synsätt. Där har staden valt ut ett antal siktlinjer eller vyer som inte får skymmas. Det har lett till att London idag har två kluster med höga hus.

– Stockholms höga hus är placerade så att de ger staden ett mervärde, sa Henrik Nerlund och gav följande råd när höga hus planeras:

– Placera dem på rätt ställe, utgå från stadsrummet. Det måste finnas skäl till varför ett högt hus ska uppföras på en specifik plats.

Text Margareta Redlund Laninge