Referat novembermöte

4 januari, 2016

Vilt i stan!

Visionär arkitekt vurmar för insektsfarmer och bostäder på vattnet

Gör om Stockholms rondeller till insektsfarmer. Då får vi både vårt behov av ätbara proteiner uppfyllt och insekter som pollinerar. Denna drastiska tanke framfördes på Byggnadsföreningens novembermöte av arkitekt Rahel Belatchew Lerdell, Belatchew Arkitekter.

När Rahel Belatchew Lerdell framförde sina visionära idéer var det säkert många åhörare som skakade på huvudet och förundrades över henne visioner. Insektsfarmar, svajande strån som genererar energi, ponton med studentbostäder i vattnet och vindsnurror på Haglunds pinne var några utmanande idéer hon presenterade.

Hennes företag, Belatchew Arkitekter, arbetar inom ett brett område från stadsplanering och bostäder till kontor och butiker. Nya idéer tas hela tiden fram genom företagets studio Belatchew Lab, som arbetar med experimentella projekt och nya angreppssätt, som leder till oväntade lösningar. En vild idé är insektfarmer, s k BuzzBuilding.

– Att äta insekter är en kulturell fråga. Redan i dag äter två miljarder människor insekter, som är en rik proteinkälla och som mycket väl kan ersätta kött. Kanske är insekter framtidens mat, frågade hon sig. Det finns runt 2 000 ätbara arter och det har dykt upp trendiga restauranger utomlands som serverar insekter.

Om nu Stockholm stad vill satsa på insektsfarmer, var ska dessa förläggas? Rondellerna är svaret. Vanadisplan skulle enligt Rahel Belatchew Lerdell vara mycket lämplig för produktion från ägg till färdig produkt. En kvadratmeter räcker för att producera 80 kg insekter. Det ska jämföras med att vi äter 48 kg kött per år och person.

En annan av hennes idéer är strån i ständig rörelse monterade på en husfasad som kan generera energi. Hon tog Södertorn som exempel.

– Vi skulle vilja ge Söder Torn dess ursprungliga proportioner dvs 40 våningar i stället för dagens 26 och samtidigt utforska ny teknik för en framtida vindpark, sa hon.

Genom att använda s k piezoelektrisk teknik med tunna strån monterade på fasaden kan energi produceras genom att stråna rör sig i vinden. Resultatet blir ett vindkraftverk av helt nytt slag och oanvända ytor på såväl nybyggnader som befintliga byggnader kan omvandlas till energiproducerande enheter. Tekniken kallar hon Strawscraper.

Att det råder akut bostadsbrist vet de flesta. Även bristen på studentbostäder är skriande. Här har Belathew Arkitekter en spännande lösning, nämligen att bygga på vattnet. Projektet kallas SwimCity med tänkta platser som Ropsten, outnyttjade hamnar och Riddarfjärden. Kassuner används som flytande grund och installationer, vatten och avlopp kopplas till kommunens nätverk. Sjövärme och vågkraft tas till vara och med 3D-printteknik sätts byggnadernas enheter samman. Arkitektkontoret har utvecklat nio grundenheter som kopplas samman på olika sätt och ger varierande boytor, terrasser och gemensamhetslokaler.

3D-printing innebär att man skapar ny, ”printbar” betong av återanvänt byggavfall, vilket ger en ekologisk och ekonomisk hållbar byggprocess.

Med skisser visade Rahel Belatchew Lerdell hur en 100 meter lång ponton kan byggas vid Norra Djurgårdsstaden med plats för ett stort antal studenter. Planlösningarna grundar sig på en studie som beskriver hus unga vill bo. ”Universalrum” med kök efterfrågas, många kan tänka sig bo på 25 kvadratmeter eller mindre medan närmare hälften av de tillfrågade ungdomarna gärna vill bo med vänner. Trots att efterfrågan på boenden varierar, byggs alla små lägenheter i stort sett lika. SwimCity gör det möjligt att variera bostäderna och anpassa dem till efterfrågan.

Text Margareta Redlund Laninge