Stockholm står inför stora utmaningar i omställningen för att bli klimatneutralt till 2040. Under föreningsmötet den 19 februari belystes projektet med bio-CCS-anläggning i Värtan och den nya anläggningen för sopsortering i Högdalen. Två högteknologiska anläggningar i staden där arkitekturen också har en stor betydelse för att integrera byggnaderna i stadsbilden.
Från gasverk och soptippar till klimatinnovation
Stockholm har alltid varit en stad i förändring, där ny teknik och industriella satsningar format stadsbilden. Historiska exempel som Klaragasverket och Värtaelverket visade en gång vägen för en modern stad. Nu tar Stockholm nästa steg genom att utveckla koldioxidavskiljning och avfallshantering i stor skala.
Koldioxidavskiljning i Värtan
Värmeverket i Värtan drivs av restprodukter från skogsnäring och sågverksindustri. Stockholm Exergi planerar nu att koppla på koldioxidavskiljning vid värmeverket. De ska använda så kallad bio-CCS-teknik som går ut på att fånga in och lagra koldioxid från de rökgaser som uppstår vid förbränning av skogsrestprodukter.
- För att nå klimatmålen, måste vi både minska utsläppen och ta bort koldioxid från atmosfären. Med anläggningen i Värtan kommer Stockholm att bli en av de första städerna i världen att fånga in koldioxid i stor skala, sa Erik Rylander, chef för koldioxidborttagning på Stockholm Exergi.
När koldioxiden har fångats in omvandlas den till flytande form, för att sedan skickas vidare till en permanent lagringsplats under havsbotten. Där mineraliseras koldioxiden och blir en del av berggrunden. Läget vid Värtahamnen är alltså idealiskt för att kunna transportera den infångade koldioxiden till permanent lagring.
Gröna påsen i Högdalen
En annan högteknologisk anläggning i staden är eftersorteringsanläggningen i Högdalen. Den sattes i drift i september 2024 och med modern teknik separerar den ut matavfallspåsar. Det är den ”gröna påsen” som anläggningen med hjälp av optisk teknik läser av färgen på och sorterar ut från övriga soppåsar. Även plast och metall som av misstag hamnat i restavfallet separeras i anläggningen.
- Att öka återvinningen är en av de viktigaste åtgärderna för att minska vårt klimatavtryck. Med den nya sorteringsanläggningen i Högdalen kan vi ta ett stort steg framåt i att omvandla avfall till resurser, sa Anna Folkesson som var projektchef för Resursutvinning Stockholm i Högdalen på Stockholm Vatten och Avfall.
Industribyggnader är en del av stadsbilden
Helena Glantz, projektansvarig arkitekt, och Martin Malm, uppdragsledande arkitekt för bio-CCS-projektet på Urban Design tog upp utmaningarna med att integrera stora industribyggnader i en växande och byggd stad.
- Industribyggnader har alltid varit en del av stadsbilden, men nu behöver vi tänka nytt. Vi måste skapa anläggningar som inte bara är funktionella utan också bidrar till en trygg och vacker stad, sa Helena Glantz.
I Värtan handlar det om att ta en stor, hög byggnad utan fönster och få den till stadens och människans skala. I gestaltningen tog de bland annat fasta på att byggnaden ska relatera till platsens industrihistoria, det ska skapas bra, grönskande gaturum och den ska vara hållbar.
Även Tomas Hago, från Liljewall arkitekter som arbetat med anläggningen i Högdalen, lyfte fram att industrianläggningar förtjänar mer än bara en funktionell design; dessa spännande, samhällsnyttiga byggnader ska återspeglas i gestaltningen.
Föreningsmötet visade tydligt att industribyggnadernas roll i Stockholm är långt ifrån över. Istället förvandlas de med teknologins hjälp till klimatlösningar och blir en viktig del av stadens framtida identitet.
Text och foto: Sofia Jonsson