Temat för föreningsmötet den 6 november var skyfall. Mellan kallelse och möte hann ämnet bli högaktuellt då Valencia i slutet av oktober drabbades av kraftiga översvämningar med förstörd infrastruktur och många dödsfall. Mötesvärdarna Magnus Andersson och Ludmilla Larsson presenterade kvällen med att fråga sig om Stockholm som är staden på vattnet kan bli staden under vatten. Hur hanterar vi här på hemmaplan den förödelse som skyfall kan orsaka i bebyggelsen?
Karin Dhakal är strateg med ansvar för klimatanpassningsfrågor på Stockholms stadsledningskontor:
- Klimatförändringarna är här. Vi måste på allvar ta krafttag för att säkerställa att samhället ställer om, och flytta fokus till genomförande.
Det finns ingen klimatanpassningslag som kommuner är skyldiga att följa. De bestämmelser som är viktiga för arbetet är snarare att kommunen ska klara av att tillhanda kritiska funktioner och samhällsservice även i extremväder, såsom skola och äldreomsorg.
Ledningarna räcker inte till
Stadsledningskontoret har det övergripande ansvaret för arbetet med klimatanpassning i stadsbyggnaden. På trafikkontoret finns en skyfallsstrateg som på detaljnivå tar fram skyfallsmodeller. Modellerna visar vilka effekter ett stort skyfall får och det blir ett verktyg när staden tittar på översvämningsrisker både i befintlig bebyggelse och vid nyexploatering.
Just skyfall är ett problem i städer där bebyggelse har hårdgjort ytan och då har vattnet ingenstans att ta vägen. Det rinner i ytläge och kan få höga flödeshastigheter
- Vi kommer aldrig kunna dra ner extrema vattenmängder i ledningar under jorden helt och hållet. Vattnet kommer att behöva ta plats i yta. Men då handlar det om var vattnet hamnar och vilken skada det gör, sa Karin Dhakal.
Vad behöver göras var
Ett skyfall definieras enligt Svenskt Vatten som ett regn som är så kraftigt att VA-nätets kapacitet inte är tillräckligt för att avleda vattnet. Med den globala uppvärmningen förväntas stora skyfall bli mer frekventa och därmed kommer översvämningar att bli vanligare.
Karin Dhakal tog upp att staden arbetar med att kartlägga konsekvenser och möjliga åtgärder utifrån identifierade risker:
- Mycket handlar om kunskap och förstå vad vi behöver göra var för att få resurser att räcka till. Vi frågar oss också: Vilka blir de mest kostnadseffektiva åtgärderna? Ibland är det bäst att ha beredskap för att sätta upp barriärer längs med en gata, för att se till att vattnet ställer till så lite skada som möjligt på väg mot ett utlopp.
Redovisa risk och åtgärda
Oliver Pearce och Andreas Ericson är hållbarhetskonsulter på WSP och arbetar med klimatriskbedömningar för fastigheter.
- Fastighetsägare behöver identifiera vilken utsatthet och sårbarhet deras bestånd har inför fysiska klimatrisker. Därefter behöver fastighetsägaren vidta åtgärder, sa Oliver Pearce.
Vid stora skyfall är det inte möjligt att förlita sig på att dag- och spillvattenätet fungerar. Om det vill sig riktigt illa kommer avloppsvatten att trycka upp i källaren när det regnar som mest. De båda konsulterna rekommenderar fastighetsägare att flytta upp material och utrustning av högt värde till ett plan ovan mark.
Ett långsiktigt arbete som börjar nu
Mycket av arbetet med klimatanpassning handlar om att ha bra förvaltningsrutiner och underhåll samt en beredskapsplan. När SMHI larmar om att skyfall är på ingång, bör förvaltningen inspektera så att system fungerar som de ska, att brunnar är rensade, inspektera pumpgropar, kolla att pumparna fungerar, se över tillgången till sandsäckar för att leda om vatten och ha vattendammsugare för att få bort vatten från vissa ytor.
- Klimatriskarbetet är inte en engångsinsats, utan ett långsiktigt åtagande. Det är nästan omöjligt för en stor fastighetsägare att göra allt på en gång, men ju tidigare man kan komma igång med sitt arbete desto bättre, sa Andreas Ericson.
Text och foto: Sofia Jonsson