Beredskap för liv, död och infrastruktur

29 maj, 2024

”Beredskap är en fråga som blivit högaktuell, tyvärr. Vår förening har människor med viktiga roller i samhället och som sitter på viktig kunskap när det kommer till landets och Stockholms beredskap.” Så inledde Olle Burell, styrelseledamot och mötesvärd för föreningsmötet den 17 april som just handlade om beredskap utifrån olika perspektiv.

Underjordsanläggningar för bilar och skydd

Först ut av kvällens talare var Henrik Nerlund, sekreterare och kanslichef för Skönhetsrådet i Stockholms stad. Han skrev en bok år 2016 i samband med att Stockholm Parkering fyllde 40 år om beredskapsplanering när det gäller garage och skyddsrum i Stockholm.

- Stockholm byggdes för bilen efter andra världskriget och samtidigt fanns hotet om atombomben. Man förstod att det skulle bli dyrt med skyddsrum så man behövde en annan funktion när de inte användes som det, därav blev lösningen underjordsanläggningar som fungerade som både skyddsrum och garage. Fyra stora skyddsrum byggdes i efterkrigstiden i City, för att inte behöva bygga en massa små i den äldre bebyggelsen, berättade Henrik Nerlund.

Utmaning: Mark för begravningar

Lotta Eriksson Kockum är stiftsantikvarie för Svenska kyrkan i Stockholm och ingår i beredskapsgruppen i Stockholms stift. Begravningar ska fungera ungefär likadant under kris och krig och det är en stor utmaning för Svenska kyrkan. Idag begravs de flesta genom kremation och det kräver elförsörjning, därför planerar man framför allt för kistbegravningar under krigstid. Det kräver dock mer mark och församlingar har börjat kommunikationen med kommuner kring mark för verksamheten.

- Svenska kyrkan nationellt har gått ut med en rekommendation till församlingarna att man ska ha gravmark för kistbegravningar för 5 procent av befolkningen inom församlingens geografiska område, sa Lotta Eriksson Kockum.

Beredskap för att bygga och reparera

- I princip gjordes inga förberedelser alls för krig mellan 2002–2015 i det civila försvaret. Men nu har vi återupptagit totalförsvarsplaneringen, sa Anders Eriksson, chef för MSB:s enhet för planering av civil beredskap.

Anders framhöll att behoven är stora för att bygga ett civilt försvar och bara fantasin kan sätta gränser för vad det kan kosta. Förutom kraftigt utökade medel, behövs en utvecklad styrning där politiken måste tydliggöra ansvar och befogenheter gentemot sina myndigheter samt att totalförsvaret behöver bli en fråga för fred där samhällsfunktioner måste fungera.

Sedan menade Anders att någon form av organiserad bygg- och reparationsberedskap kommer att vara helt nödvändig.

- Civil infrastruktur är mål för angripare. Förmåga att reparera, bygga nytt och bygga om är helt centralt för att få samhället att fungera. Exakt hur den beredskapen ska se ut och vem som ska ansvara för den återstår att se, men det kommer att behövas.

Text och foto: Sofia Jonsson