Broarnas betydelse för Stockholm

25 januari, 2023

Föreställ dig Stockholm utan broar. Det hade varit en annan stad, om det ens blivit en stad. Broarna ger oss en sammanhängande stad och hela stadsbilden påverkas av broarna, både vad gäller infrastrukturen och rörelsemönstret i staden samt designen och hur det är att vara kring, på, under och vid sidan om broarna.

Just broar var fokuset för årets första föreningsmöte den 18 januari. Inbjudna talare var Sture Samuelsson och Henrik Rundquist. Sture Samuelsson är professor emeritus vid KTH och 2022 gav han ut boken ”Stora brobyggare: ingenjörernas triumf”. Henrik Rundquist är arkitekt på &Rundquist och har bland annat specialiserat sig på arkitektuppdrag för broar.

Från trä till betong

Sture Samuelsson berättade om byggandet av välkända Stockholmsbroar och dess brokonstruktörer. Från att ha tillverkat broar i trä och sten, skedde en snabb teknikutveckling på 1800-talet som ledde till broar i först gjutjärn och sedan stål och betong.

En gigant bland brobyggarna var Ernst Nilsson. Han var inblandad i nästa alla broar från 1900-talets början till dess mitt. Hans första bro var S:t Eriksbron då han jobbade på Fritz Söderberghs konstruktionsbyrå. Sedermera blev Ernst Nilsson chef för Stockholms hamnstyrelses konstruktionskontor som svarade för allt brobyggande i Stockholm på den tiden.

Broar – en del av staden

- Jag jobbar med det som inte är målet; inte någon byggnad som man går till utan det som man använder på vägen dit, inledde Henrik Rundquist.

Henrik menar att broar är ett byggnadsverk som ska tålas att ses. För Stockholm är det också uppenbart att broarna bygger staden i fysisk mening. Andra stora europeiska städer ligger ofta vid en flod, medan Stockholm har sin arkipelag och mötet mellan Mälaren och Saltsjön. Utan broarna hade Stockholm inte kunnat växa utanför Stadsholmen. De gör att vi kan röra oss i staden och broarna blir en del av staden.

Text och foto: Sofia Jonsson