Digitaliseringen i byggbranschen – är vi på gång?

31 januari, 2020

”Öppna er för kompetenser i andra branscher”, ”var nyfikna och sluta vara konservativa i branschen”, ”programvaror och algoritmer finns, så tänk istället vad vi ska lösa”. Talarna, Claus Popp Larsen, Karin Ericsson och Niklas Sörensen, på årets första föreningsmöte den 22 januari var inte nådiga i sina slutkommentarer om vad byggbranschen måste ta itu med vad gäller digitalisering.

Claus Popp Larsen leder RISE:s (Research Institutes of Sweden) aktiviteter inom uppkopplade städer och smarta fastigheter. Han visade på att det i dagens fastigheter mäts många olika saker, men mycket data är inlåst i olika system. Data har också olika format, vilket innebär att de olika systemen inte kan ”prata” med varandra. Tyvärr kommer fastighetsägare då inte alltid åt den data som samlats in i sin egen fastighet, de kan inte alltid hantera den data som finns och framför allt utvinns inte värdet ur den data som skapas.
Många positiva aspekter av digitaliseringen kommer inte samhället, fastighetsägarna och konsumenterna till godo; man går miste om hur processer kan effektiviseras samt den förståelse och överblick som kan ge bättre styrning, planering och beslut. Claus gav som exempel att istället för att göra energideklarationer vart tionde år, kan man med data ta fram realtidsenergideklarationer som visar energieffektiviteten i en fastighet dygn för dygn, timme för timme.
Öppenhet och samverkan behövs för digitaliseringen
Claus gav några råd till byggbranschen och fastighetsägare:
• Betrakta data som strategisk resurs.
• Börja testa för att lära vad man kan åstadkomma och ta sedan strategiska beslut.
• Samsas om gemensamma system och språk samt verka för öppenhet.
• Ta med data-tänket redan i planerings- och projekteringsfasen, t.ex. att kräva tillgång till data från fastighetssystemen i upphandlingen.
- Digitalisering är en lagsport och byggbranschen, som är lite introvert och ligger efter, måste bjuda in andra för att få idéer. Det är en lång förändringsresa som vi måste göra tillsammans, uppmanade Claus Popp Larsen.
Parametrisk design för Nationalmuseums tetraediska tak
Karin Ericsson är uppdragsansvarig på Sweco och var med i ombyggnaden av Nationalmuseum från programhandlingarna till dess att det var färdigt. I arbetet användes naturligt digitala 3D-modeller, men glastaket över innergården var speciellt.
Karin berättade hur arkitekter, konstruktörer och akustiker samverkade i projektet med sina respektive fokus på gestaltning, funktion och ljudmiljö. Det tetraediska taket togs fram med hjälp av parametrisk design som är en metod för att utföra design baserad på algoritmer istället för manuellt arbete.
- Framöver behöver vi använda digitaliseringen även för enkla saker genom färdiga algoritmer, och inte bara vid komplicerade uppgifter, summerade Karin Ericsson.
Nyfikenhet och nya affärsmodeller
Niklas Sörensen, vd Ramboll Sverige, visade och vände på perspektiven vad gäller hur byggbranschen arbetar idag och bör arbeta i framtiden med digitalisering. Han pekade på att branscher som är långt framme vad gäller digitalisering är konsumentdrivna, medan byggbranschen som jobbar mot politiker också måste börja fundera på vad vi kan göra för andra. Ett exempel är att när andra tittar på byggbranschen så kommer det fram idéer som exempelvis robotar som 3D-skriver broar i stål och på så vis bygger bron utifrån digital teknik.
- Vi saknar idéerna idag. Det behövs mer nyfikenhet och nya affärsmodeller för hur vi delar på pengarna i projekten. Var är drivkraften, vad vill vi ha löst? frågade Niklas Sörensen retoriskt.
Text: Sofia Jonsson