Nya tider för Slakthusområdet

3 maj, 2021

Det är dags för nya tider för Slakthusområdet. Föreningsmötet den 21 april bjöd in en politiker, en tjänsteman och en byggaktör för att berätta om den pågående utvecklingen.

Stockholms stads slakthus invigdes 1912. Staden bestämde då av hygieniska skäl att all slakt skulle ske i kommunal regi för att bättre kunna kontrollera köttet. Området växte och i ett sekel har Slakthusområdet försett Stockholm med livsmedel. Nu ska området utvecklas till en stadsdel med bostäder, arbetsplatser, handel och service samt upplevelser. Samtidigt ska de kulturhistoriska värdena bevaras.

- Det är hög hastighet i stadsutvecklingen idag, men vi ska ta vara på kvaliteterna i området och jobba nära byggaktörerna då mycket i projektet handlar om gestaltning, inledde Joakim Larsson, stadsbyggnadsborgarråd.

Styra flöden av trafik och människor

Byggstart för bostäder är 2023 och fram till 2033 ska 3 000 bostäder och 14 000 arbetsplatser byggas plus omkringliggande verksamheter som service, skolor, idrottshall.

Fredrik Wallin, huvudprojektledare för Slakthusområdet på exploateringskontoret, förklarade att en stor utmaning är att optimera varje läge och varje kvarter för att få en levande blandstad som fungerar dag och natt.

Ett exempel är att klubbverksamhet inte brukar besvära boende i ett område, men när människor rör sig till och från klubben kan det uppstå störningar och kännas otryggt. Därför handlar det om att styra flöden så att de gående inte passerar bostäder nattetid. Samtidigt ska det finnas en känsla av ett sammanhållet område och då är det ett pussel hur vissa trafiklösningar kan lösas tillsammans med ny tunnelbana och goda tillfarter.

Staden behöver också göra stora investeringar i infrastruktur, som att byta alla ledningar medan vatten och el fortfarande ska fungera för de som bor och verkar i området.

Framgångsfaktor: Förväntningar

- Många stockholmare känner att det finns potential i området och jag tror att många är förväntansfulla inför det som är på gång, sa Fredrik Wallin.

Fredrik Wallin pekade också ut att en framgångsfaktor är aktörernas positiva förväntningar. Det finns en gemensam målbild och i ett projekt som sträcker sig över så lång tid är det viktigt att behålla den inställningen genom de olika skedena i byggandet.

Gamla byggnader, nya funktioner

Området ska ha en ungefärlig fördelning av 40 procent bostäder, 40 procent arbetsplatser och 20 procent stadsmervärden, bland annat livet mellan husen med små parker i bra lägen.

Linus Kjellberg, affärsområdeschef på Atrium Ljungberg, berättade om deras tankar och planer för området:

- Vi ska ta hundra år av historien in i framtiden, men samtidigt ska vi komma ihåg att området har förändrats organiskt under dessa hundra år. Nu gäller det att hitta det som drar till området, det unika, för där människor möts, där lever staden.

Linus Kjellberg poängterade att ikoniska byggnader ska bevaras, men planen är att de ska fyllas med nya funktioner och upplevelser. Många av de äldre byggnaderna menar han är väl lämpade för live-musik, klubbar och ateljéer.

Komplement, inte konkurrent

Joakim Larsson svarade på en fråga om området kommer att ta fokus från City:

- Slakthusområdet ska bli ett område för besöksnäring. Men jag ser inte att det konkurrerar med City, utan det blir ett komplement där utveckling i denna del gynnar hela staden. Stockholm får ytterligare ett besöksmål i Slakthusområdet.

Text: Sofia Jonsson