Att bygga utan sopor
18 oktober, 2017
”Hur mycket mer hus går det att bygga från avfallet i ett byggprojekt?”* Med den frågan inledde mötesvärden Anna Denell föreningsmötet den 11 oktober. Kvällens tema handlade om att bygga utan sopor och att ta tillvara på avfallet för återbruk.
Cirkulärt byggande: Allt är inte skräp som blir sopor
”Hur mycket mer hus går det att bygga från avfallet i ett byggprojekt?”* Med den frågan inledde mötesvärden Anna Denell föreningsmötet den 11 oktober. Kvällens tema handlade om att bygga utan sopor och att ta tillvara på avfallet för återbruk, och ämnet engagerade de närvarande medlemmarna som ställde många frågor på slutet och lockade också föreningens yngre medlemmar.
– Synen på miljömässig hållbarhet i branschen har breddats på senare år från energianvändning och miljövänliga byggmaterial till återbruk, konstaterade kvällens andra mötesvärd Annica Carlsson.
Annica Carlsson tycker att branschen på flera områden gör mer än vad lagstiftningen kräver, men med detta föreningsmöte hoppas hon på att fler blir inspirerade till att det finns mycket mer att göra. Mötesvärdarna hoppades också få fram att det inte heller behöver vara dyrt med cirkulärt byggande, speciellt inte om det handlar om att köpa återbruk i mindre byggprojekt.
Rivning och renovering – en del av cirkulärt byggande
Byggsektorn står för en av de största avfallsströmmarna och bara i Sverige är det mer än 8 miljoner ton avfall varje år. Det är många gånger produkter med höga materialvärden som inte tas tillvara. Ett alldeles nystartat projekt, Centrum för cirkulärt byggande, handlar om att utveckla lösningar för att återanvända byggmaterial i stor skala och ställa om branschen till cirkulärt byggande.
Marianne Hedberg, miljöexpert på Sveriges Byggindustrier, är delaktig i projektet som har fokus på ny- och ombyggnation av lokaler, framför allt kontor. Lokalanpassningar görs oftare än byggnadens och materialens beräknade livslängd, men Marianne Hedberg betonade att det handlar inte bara om att ta hand om materialen vid rivning, utan även om att se över metoderna för hur nytt material ska monteras för att sedan kunna demonteras på bästa sätt för återanvändning.
Branschsamverkan och nya arbetsmetoder
Centrum för cirkulärt byggande finansieras av Vinnova och elva deltagare som täcker in en stor del av kedjan vid byggande och rivning. Två av deltagarna, Fabege och Vasakronan, kommer att i sina ombyggnadsprojekt testa och utvärdera de arbetsmetoder som utvecklas i projektet.
– Jag tycker att det breda samarbetet i projektet är väldigt positivt. För att lyckas med industriellt återbruk behöver aktörerna i byggprocessen samverka. Slutsatserna av detta projekt är tänkta att bli användbara och visa på kostnadsaspekter, inte bara för en enskild renoveringssatsning utan mer generellt och i ett längre perspektiv, förklarade Marianne Hedberg och gav efter mötet en framåtblickande kommentar:
– Byggbranschen behöver släppa invanda metoder och välkomna nya arbetssätt. Vår sektor måste ta vår del av ansvaret för att minska klimatpåverkan och ställa om till ett kretsloppstänk. Vi kan inte längre säga ”så här har vi alltid gjort”. Istället ska vi se ”det här har vi inte gjort förut” som en positiv utmaning och hitta morgondagens lösningar.
Mer återbruk, mindre klimatavtryck
Det är en kostnad att köpa material till ett byggprojekt och sedan en kostnad göra sig av med materialet:
– Det är lika mycket en kvalitetsfråga som en miljöfråga, sa Per Löfgren, hållbarhetschef på JM som talade om deras arbete för ett resurseffektivt byggande.
Idag har JM 28 kg byggavfall per m2 BTA och deras målsättning är 15 kg/BTA till år 2021. Den totala mängden byggavfall har inte minskat på senare år, men nu ska den halveras och allt avfall ska sorteras så att minst 80 procent kan återvinnas.
JM har undersökt sina avfallskällor och kunnat konstatera att 51 procent av deras avfall är spill och rester, 29 procent emballage och 17 procent tillfälliga konstruktioner. När det gäller spill och rester står gips för den tyngsta delen av avfallet (4,4 kg/BTA). Där har de identifierat att hantering och mängdning av gips är ett område där de relativt enkelt kan genomföra åtgärder med god effekt för att minska just gipsavfallet.
– Det finns mycket att göra när det gäller cirkulära metoder och återbruk, men vi har samtidigt gjort en hel del i branschen så det finns inte längre några lågt hängande frukter att plocka. Istället krävs en bred palett av åtgärder för att minska vårt klimatavtryck. Vi måste titta på alla delar i processen, från utformning och projektering via prefabricering, konfektionering och materialval till metoder på byggarbetsplatser och arbetsledningens kunskap och arbetssätt, summerade Per Löfgren.
Styra eller inte styra mot mindre avfall
I mars 2017 blev utredningen ”Cirkulär ekonomi” klar som tittat på hur man med styrmedel kan förebygga uppkomsten av avfall och främja ökad återanvändning av produkter. Utredningens huvudsekreterare Jenny von Bahr berättade att utredningen bedömde att det skulle vara svårt att genomföra hårdare lagstiftning eller ekonomiska styrmedel för ökad återanvändning för just byggbranschen. När målet är att bygga många nya bostäder ansåg de att det inte lämpligt att öka dagens redan höga byggkostnader. Deras tanke var istället att sänka kostnaderna för något annat, till exempel bygglovsansökningar, för att ge utrymme för hårdare miljökrav för att få mindre avfall.
Frågan om styrmedel togs upp i den avslutande diskussioner som leddes av mötesvärden Freddie Norvell. Per Löfgren menade att det inte behövs nya regler, utan det är viktigare att stödja samverkan mellan akademi och bransch för att hitta bra lösningar, t.ex. för effektiva retursystem av emballage. Även Marianne Hedberg menade att befintliga styrsystem fungerar och att det snarare är tydligare tillsyns av regelverkens efterlevnad som behövs.
* Svar: 25-30 % beroende på om det är ett projekt med kontor eller flerbostadshus.