Referat septembermötet

29 oktober, 2015

Sociala satsningar lönsamma för fastighetsägare

Sociala satsningar lönsamma för fastighetsägare

Det är ekonomiskt lönsamt att satsa på social hållbarhet. Fastigheterna ökar i värde när ett bostadsområde går från otrygghet till trygghet, från social misär till gemenskap. Det framgick med stor tydlighet när social hållbarhet, riskkapitalism och värdeskapande insatser diskuterades på Byggnadsföreningens första höstmöte.

Albyberget är ett bra exempel där social upprustning gett gott resultat. Ett av kraven för att Botkyrka kommun skulle sälja Albyberget var att den blivande ägaren skulle har förvaltererfarenhet och vara intresserad av sociala insatser. Köparen, Mitt Alby, började med att vid stormöten och workshops fråga de boende vad de tyckte var sämst med området. Otryggheten och att det var ostädat, blev svaret.

Det första Mitt Alby gjorde var att ta bort snåriga buskage, öka belysningen från tunnelbanan fram till husen och att hålla området snyggt. Därefter inleddes det sociala engagemanget. En miljon kronor satsas årligen på ett 40-tal aktiviteter med syfte att de boende ska känna sig hemma i området, bland annat lokaler till kvinnogrupper, basebollcamp, samarbete med Mattecentrum och nattvandringar. Nu väntar renoveringar av lägenheterna.

– Ett projekt som fått stor positiv publicitet är att vi ville ge amnesti till de andrahandshyresgäster, som hyrde olovligt i andra hand. Ett 40-tal personer hörde av och flera av dem fick förstahandskontrakt, berättade Mikael Ahlström, huvudägare och styrelseordförande i Mitt Alby.

Fastighetsbolagets verksamhet bygger på följande: God kommunikation med de boende och att Mitt Alby är tydlig med sina planer. Lokal arbetskraft används i driften av fastigheterna och försäljning av lägenheter kan ske via 3D-ombildning. För att öka det sociala engagemanget erbjuds lokaler och mötesplatser och sociala initiativ stöds. Finansieringen sker med eget kapital, obligation och banklån och med closed box, dvs alla medel går till bolagets investeringar och inga utdelningar tillåts.

Även Hovsjö i Södertälje, med runt 2 200 lägenheter, var förr ett problemområde med polisingripanden, bråk och skottlossning. Patrik Derk, tidigare vd för Telge Hovsjö, berättade om den s k Hovsjösatsningen som med delaktighet och framtidstro lyckades vända den negativa trenden.

– Vi tog pengar, som skulle använts i fastighetsförvaltningen, och använde dem för att lösa sociala problem. Det är fastighetsekonomiskt lönsamt eftersom fastigheterna stiger i värde och därmed ökar investeringsviljan.

Telge Hovsjös mål är att vidareutveckla områdets sociala bit genom att minska segregationen och arbeta för att de boende skulle ha inflytande över förändringsprocessen. Telge Hovsjö, som grundades 2007, försöker även skapa blandade upplåtelseformer vid ny- och ombyggnader.

Riksbyggen satsar på social hållbarhet och har nyligen anställt en person som på heltid ska ägna sig åt den sociala hållbarheten i samtliga Riksbyggens områden.

– Alla våra medarbetare har genomgått utbildning i social hållbarhet. Vi har också tagit fram ett program för bostadsrättföreningarna. Programmet ska hjälpa en bostadsrättsförening att bredda och utveckla sitt engagemang. Målet är att fler ska vara delaktiga i den vardagliga skötseln och i den långsiktiga utvecklingen, sa Charlotta Szczepanowski, Riksbyggens hållbarhetschef.

Hur påverkar den byggda miljön det offentliga rummet? Den frågan ställde sig Henrik Nerlund, sekreterare för Skönhetsrådet. Utrymmet mellan byggnaderna är minst lika viktigt som själva husen. Det är där stadslovet levs, det är där vi träffas och ses.

Som exempel på bra offentlig miljö nämnde han Hornsberg, där man lyckats skapa en utemiljö som drar folk från hela Stockholm. Mindre bra är förtätningsprojektet Solberga som visserligen fått fler bostäder men på bekostnad av det offentliga rummet.

Inte heller Råcksta i Vällingby fick hans gillande, som har en segregation inbyggd i planeringen. Området består av två parkstråk med omkringliggande byggnader. I den ena delen finns tjänstemannabostäder med närhet till vägnätet. I andra delen finns flerbostadshus intill tunnelbanan.

– Vid planeringen var tanken att människor från samma socialgrupp också skulle bo tillsammans. Detta har tyvärr minskat den sociala hållbarheten, sa han.

Idag står vi inför stora utmaningar när nya bostadsområden byggs. Risken finns att byggandet kommer att handla mer om ytor, priser och antal boende och mindre om det offentliga rummet.

I den efterföljande diskussionen framhölls att en privat fastighetsägare kan göra mycket för att öka den sociala hålbarheten för sina fastigheter och bostadsområden. Men inte ensam. Här bör ett samarbete ske mellan fastighetsägare, kommun, landsting, försäkringskassa och arbetsförmedlingen.

Text och foto Margareta Redlund Laninge